Ser fram emot att det är klart. Är mest nervös över resultatet tror jag. Och att det ska göra mer ont än förra gången. Är det samma smärtnivå vet jag ju att jag fixar det. Men jag är lite rädd att bli överraskad. Känna en chockvåg av smärta helt plötsligt. Är rädd att bedövningen inte tar som den ska. Att jag inte ska klicka med personalen. Hade en så bra uppevelse förra gången, även om det gjorde ont, så det känns som att den här gången kanske  inte blir lika bra. Bara för att jävlas liksom. 

Imorgonbitti (så tidigt!) går färden mot RMC. Jag kan inte göra annat än att hoppas, denna gången också. De ska pröva att göra ISCI denna gången på hälften av äggen de får ut, det ska bli spännande! Vill ha fler befruktade ägg. Vill ha till frysen. Fast det spelar ju ingen roll så länge nåt vill stanna i magen ♥🍀