Sista biten sätter vi på gps för att inte köra fel. 

Upptäcker då att det står 53 minuter kvar. What?! Hur kan vi ha räknat så fel. Men its all good, kommer fram 10 min innan vi fått tid så vi hinner checka in och så. 

Får träffa sköterska och läkare som kommer och presenterar sig, får direkt ett bra intryck och blir lugnare på den punkten. Känner mig inte så nervös alls. Blir tilldelad ett bås. Funderar på om det har nån betydelse vilket man får, för sist fick vi ett annat och den som var i det här båset var först ut. Jajjemän, vi får börja. Så skönt att slippa sitta och vänta utan bara få det överstökat. 

Äggplocket gick kanon, nämnde att jag hade väldigt ont på höger sida förra gången så de började där denna gång. Och visst var det likadant nu. Men det var bara en gång som det högg till sådär jävulskt ont, då fick jag snabbt påfyllning av morfinet. Annars är det små hugg och stick men kände att jag kunde fokusera mycket mer på andningen denna gång och försöka slappna av. Innan vi gick ut från rummet meddelade de att de tömt 38 (!) äggblåsor. Jag frågade om det fanns någon risk för överstimulering, läkaren meddelade då att äggstockarna är rejält förstorade och att jag redan är överstimulerad. Så de kommer inte kunna sätta tillbaka något denna vecka... Det kändes tufft, men jag förstår ju att det är för min egen skull. Men som jag gått och drömt att få ta det där grav-testet vid julafton och få ett plus...

Tur i oturen att jag är så förskonad från illamående och liknande efteråt. Vi åt macka, drack lite kaffe och fick prata med sköterskan. Sen kunde vi åka hem bara ett par timmar efter vi kommit dit. 

Så vad blev då resultatet? 24 ägg! 24 ägg fick de ut, dubbelt så många som förra gången. Imorgon ringer de och meddelar hur många som blivit befruktade, så det är bara att hålla tummarna att vi får så många som möjligt till frysen ❄️